Följ nu det riktiga äventyret: http://ryggsack.bloggsida.se
lördag 27 augusti 2011
tisdag 9 augusti 2011
07 A song that reminds you of a certain event
Sådärja.
Nu uppdateras den igen.
Plötsligt händer det liksom.
Jag har slutat jobba och sitter i skrivande stund hemma i Vansbro. Här finns som alltid lugnet, stillheten och frustrationen. Det vill säga, alla anlednigar till att skriva saker på min blogg.
Jag har fortfarande massa kvar på den där gudsförgätna blogglistan och jag lär väl inte bli klar den i år. Men jag ska komma igenom den.
Förövrigt så börjar nu den stora resan i öst närma sig med storm steg. Vips är det bara drygt två och en halv vecka kvar tills den börjar. Vi kommer att utgå ifrån Ystad den 28:e och sen vidare till Stockholm, finlandsfärjan och till sist Finland på morgonen nästa dag. Därefter har vi några timmar att slå ihjäl i Helsingfors innan vi ska pallra oss på natttåget till Moskva. I Moskva har vi sedan en dag för turistande och en hotellnatt innan vi nästa dag beger oss till det stora målet; Tran-manchuriska-tåget till Harbin via ett stop i Irkutsk, Sibirien. Två dagar stanar vi i Irkutsk innan vi avslutar tågresan i slutdestination Kina.
SEN börjar det riktiga äventyret.
Låten kommer ifrån ett minne av en konstig natt fylld av hjärtslag. Det mötet ska jag göra film av en vacker dag. Tills dess så får det vara ett minne för livet. Låten gör mig fortfarande sorgsen och melankolisk. Vacker är den.
Så här ser våran rutt ut föresten:
Harbin är slutdestination med mellanladningen i Irkutsk för att kika på Tajgan.
Vi kommer att ha en reseblogg: http://ryggsack.blogspot.com
Och eventuellt en resedagbok på resedagboken.se. Vi får se, inget är bestämt än och det finns i skrivande stund inga inlägg i resebloggen.
Äventyret närmar sig. Jag längtar med skräckblandad förstjusning...
Nu uppdateras den igen.
Plötsligt händer det liksom.
Jag har slutat jobba och sitter i skrivande stund hemma i Vansbro. Här finns som alltid lugnet, stillheten och frustrationen. Det vill säga, alla anlednigar till att skriva saker på min blogg.
Jag har fortfarande massa kvar på den där gudsförgätna blogglistan och jag lär väl inte bli klar den i år. Men jag ska komma igenom den.
Förövrigt så börjar nu den stora resan i öst närma sig med storm steg. Vips är det bara drygt två och en halv vecka kvar tills den börjar. Vi kommer att utgå ifrån Ystad den 28:e och sen vidare till Stockholm, finlandsfärjan och till sist Finland på morgonen nästa dag. Därefter har vi några timmar att slå ihjäl i Helsingfors innan vi ska pallra oss på natttåget till Moskva. I Moskva har vi sedan en dag för turistande och en hotellnatt innan vi nästa dag beger oss till det stora målet; Tran-manchuriska-tåget till Harbin via ett stop i Irkutsk, Sibirien. Två dagar stanar vi i Irkutsk innan vi avslutar tågresan i slutdestination Kina.
SEN börjar det riktiga äventyret.
Låten kommer ifrån ett minne av en konstig natt fylld av hjärtslag. Det mötet ska jag göra film av en vacker dag. Tills dess så får det vara ett minne för livet. Låten gör mig fortfarande sorgsen och melankolisk. Vacker är den.
Så här ser våran rutt ut föresten:
Harbin är slutdestination med mellanladningen i Irkutsk för att kika på Tajgan.
Vi kommer att ha en reseblogg: http://ryggsack.blogspot.com
Och eventuellt en resedagbok på resedagboken.se. Vi får se, inget är bestämt än och det finns i skrivande stund inga inlägg i resebloggen.
Äventyret närmar sig. Jag längtar med skräckblandad förstjusning...
fredag 1 juli 2011
06 A song that reminds you of somewhere
Ja, alltså, det där med att uppdatera...
Hur som helst.
Mycket har hänt och mer ska hända. Första delen av äventyrsresan är betalad, jag har sett Coldplay live, i vår kanske jag ska turnera med Teater Zip igen, jag och min bror har "börjat om" våran relation, Nintendo ska släppa en ny konsol som heter något så töntigt som "Wii U" men som äntligen frälser alla som längtade efter sjukt snygg grafik och liknande ifrån företaget och Skyward Sword släpps till jul när jag inte är hemma i Sverige vilket betyder att jag inte kommer kunna utnyttja någon som helst förbokningsförmån av spelet. Och så vidare.
Resan med stor R närmar sig och nu börjar det bli pirrigt. Jag måste läsa på en massa om alla länder. Jag ligger efter. Men jag mår bra och sommarjobbet är inte allt för jobbigt när jag typ har halva släkten som jobbar med mig. Dessutom så håller vi på med att plöja igenom alla Harry Potter-filmerna i sommar så nästan varje dag har man något roligt att se fram emot. Närmast på schemat står dock ett 75års-kalas. Eller mest är det ett 50års-kalas. Det ska bli trevligt. Jag gillar min svärfamilj.
Nu till låten.
Jag är lite lat så det blir en sång som påminner mig om Wendelsberg. Gymnastiksalen för att vara mer specifik. Denna dansade vi till i ettan och visade upp för parallellklassen. Skräckslagna var de flesta. Inte jag, jag älskar att göra bort mig inför andra, det tackar jag min gamla revy för.
Hur som helst.
Mycket har hänt och mer ska hända. Första delen av äventyrsresan är betalad, jag har sett Coldplay live, i vår kanske jag ska turnera med Teater Zip igen, jag och min bror har "börjat om" våran relation, Nintendo ska släppa en ny konsol som heter något så töntigt som "Wii U" men som äntligen frälser alla som längtade efter sjukt snygg grafik och liknande ifrån företaget och Skyward Sword släpps till jul när jag inte är hemma i Sverige vilket betyder att jag inte kommer kunna utnyttja någon som helst förbokningsförmån av spelet. Och så vidare.
Resan med stor R närmar sig och nu börjar det bli pirrigt. Jag måste läsa på en massa om alla länder. Jag ligger efter. Men jag mår bra och sommarjobbet är inte allt för jobbigt när jag typ har halva släkten som jobbar med mig. Dessutom så håller vi på med att plöja igenom alla Harry Potter-filmerna i sommar så nästan varje dag har man något roligt att se fram emot. Närmast på schemat står dock ett 75års-kalas. Eller mest är det ett 50års-kalas. Det ska bli trevligt. Jag gillar min svärfamilj.
Nu till låten.
Jag är lite lat så det blir en sång som påminner mig om Wendelsberg. Gymnastiksalen för att vara mer specifik. Denna dansade vi till i ettan och visade upp för parallellklassen. Skräckslagna var de flesta. Inte jag, jag älskar att göra bort mig inför andra, det tackar jag min gamla revy för.
söndag 24 april 2011
05 A song that reminds you of someone
Alla personer som betytt något har åtminstone en låt som man kommer ihåg personen med. Det är inte lätt att välja mellan alla men jag måste nog gräva mig längst tillbaka i tiden då låtarna började betyda något. Vi vrider tillbaka klockan till 2003. Jag var kär för första gången i mitt liv, på allvar, och det här är en av låtarna som skickar mig tillbaka till den sommaren.
Det lustiga är att jag inte har träffat henne sen dess. Det är synd, vi har förmodligen massor att prata om. Okej, here goes nothing. Om du ser det här så hör av dig när du är i Göteborg nästa gång. En fika kan vi ju åtminstone ta. Prata om Tage Danielsson och sånt där, eller enbenta grodor.
Det lustiga är att jag inte har träffat henne sen dess. Det är synd, vi har förmodligen massor att prata om. Okej, here goes nothing. Om du ser det här så hör av dig när du är i Göteborg nästa gång. En fika kan vi ju åtminstone ta. Prata om Tage Danielsson och sånt där, eller enbenta grodor.
onsdag 13 april 2011
04 A song that makes you sad
Finaste låten som finns.
Och jag kommer gråta så mycket den 28:e om den spelas.
Och jag kommer gråta så mycket den 28:e om den spelas.
söndag 3 april 2011
03 A song that makes you happy
Vi försöker igen.
Har försökt uppdatera bloggen tre gånger nu. Tur att det är den här låten som ska uppdateras och ingen annan.
Jag kör på klassiker. Den får mig att le, får mig att vissla och gör mig obotligt optimistisk. Ända in i kakelt ska det gå innan man ger upp.
Förövrigt: Jag har kommit på att jag är besatt och att jag borde omfamna min besatthet. Börja samla, må bra av den och sånt där. Det känns faktiskt...helt normalt. Heh.
Har försökt uppdatera bloggen tre gånger nu. Tur att det är den här låten som ska uppdateras och ingen annan.
Jag kör på klassiker. Den får mig att le, får mig att vissla och gör mig obotligt optimistisk. Ända in i kakelt ska det gå innan man ger upp.
Förövrigt: Jag har kommit på att jag är besatt och att jag borde omfamna min besatthet. Börja samla, må bra av den och sånt där. Det känns faktiskt...helt normalt. Heh.
lördag 2 april 2011
02 Your least favorite song
Det finns mycket jag inte tycker om av olika anledningar. Irriterande småbarnstechno, obegriplig nyjazz, idol-radiohits etc. etc..
Det här får representera något som jag har oerhört svårt svårt för: Medelålderkrisrocken.Helst på svenska då förstås och allra främst Per Gessle.
Det kryper i kroppen på mig av denna.
Det här får representera något som jag har oerhört svårt svårt för: Medelålderkrisrocken.Helst på svenska då förstås och allra främst Per Gessle.
Det kryper i kroppen på mig av denna.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)