söndag 8 februari 2009

disco my pain away

Medlodifestival, deltävling 1.

Såklart var Alcazar bäst och jag älskade varje minut. De väcker alltid något speciellt i mig. Den där känslan av att vilja dansa hela natten tills morgonen gryr. Blev tvungen att lyssna mig igenom deras album en vända nu på natten och allting är som vanligt.

Synd att Nina inte gick vidare någonstans. Men låten gav lite för lite utrymme för hennes fantastiska röst. Att FetScotts istället gick vidare till andra chansen är för mig helt sanslöst. Låten var inte bra någonstans. Ett ihopkok av ungdomsdansbKursivandstugg med fyra medelålderkrisande snyggstudds som försörsökta charma oss med rim som "...hackar.....höga klackar...". Snälla. Låt mig slippa. Det var ett snällt skott i pannan.
Caroline af Ugglas översskade mig och svenska folket med en bra låt i hennes stil. Det var hennes, rakt igenom. Fast lite Janis Joplin på svenska var det ju. Men det må vara henne förlåtet. Hon menade det hon sjöng. Hon var den enda som gjorde det. Pluspoäng för det.
Emilia. Minsann. Hon har typ vuxit upp. Men hennes stackars röst håller inte för någonting. Men låten fastnar och man kan inte låta bli att falla för henne ändå. Håller tummarna.
In other news..Shierly kom fet-sist och det kanske lär henne att hon för en gångs skull måste förnya sig någon gång.
Resten kom jag knappt ihåg. Nu väntar vi ivrigt på nästa tävling.


Puckat. VARFÖR en internationell jury?
Är vi verkligen så desperata att få vinna?

1 kommentar: